Livet mitt

Tankar, sysslor, betraktelser samt passionen för träning, foto och livets varanden.

Vackra dagar

Publicerad 2012-10-08 10:43:00 i Livet,

Hösten är här. Kalla krispiga mornar, färgstark, klar och ljuv lägger den sig över Stockholm. Jag har plockat upp kontakter med gamla väninnor, raderat och plockat bort på de olika mötesplatserna i de elektroniska världarna jag befinner mig i. Det känns litet bättre, litet mer avskalat, mer jag.
 
Har lindrat den hjärtesorg jag så kände av tidigare i veckan, har fått litet andra perspektiv att se på saker och ting med men det kändes ändå rätt bra tungt igår. Inte ens skvallertidning, ett par kapitel i favoritboken eller kvällsfilmen kunde skingra mina tankar. Det får ta sin tid. Människor kommer och går. De allra finaste vännerna består, och det är jag djupt tacksam över.
 
Firade lördagen med att vädra ut, storstäda, svära över min stång för att sedan låta det sista vara och bege mig ut på en fotopromenad. Åkte Djurgårdsfärja, promenerade bland höstlöven, hjälpte turister att fotografera sig i grupp, njöt i höstsolen, drack latte och tog litet kort här och där. Landade på Lydmar där det blev en paus bland bilder i en fotoutställning som jag inte riktigt kunde ta till mig...
 
Åkte hemåt i skymningen, skön i kroppen och med inställningen att ha en fortsatt fin kväll. Hem, vända och byta om och sedan iväg till 40-festen. Mötte upp en vän i Kristineberg och konstaterade att det, kommer aldrig, bli som förut och det är nog lika bra. Det blev en trevlig festlig tillställning med sing-star, god champagne, sushi och många nya ansikten. Jag fick rådet från flera håll att skala av ytterligare, att jag är värd mer, värd något bättre. Jag är.
 
Sov gott i soffan och väcktes av söndagssol, litet huvudvärk och kudden kvar i ansiktet. En skön men lång  hemresa från förorten, förbi det där gamla kvarteret där han var uppväxt. Ett sting i hjärtat. Inte en saknad, inte en längtan men en stor tomhet som följde mig under resten av dagen.
 
Hem. Tvångskela husdjuret. Handla litet. Träning och rensa huvudet. Prata med, och sakna barnen. Till slut la sig mörkret över kommunen och i lägenheterna mitt emot mig samlades familjerna och paren för sina söndagsmys framför Solsidan..
 
 
 
 Alla borde ha någon som omhändertar och älskar Dig, för den Du är.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela